En guide för svenska patienter med pudendusneuralgi och komplex bäckensmärta
Kronisk bäckensmärta drabbar uppskattningsvis 8–15 % av vuxna kvinnor och 2–10 % av vuxna män i Sverige. Trots detta saknar den svenska sjukvården idag ett samlat vårdprogram för pudendusneuralgi, deep gluteal syndrome och intrapelvina vaskulära kompressionssyndrom. Patienter slussas mellan gynekolog, urolog, ortoped och smärtklinik utan att någon tar ett helhetsansvar.
Vårdlandskapet i Sverige idag
Primärvården hänvisar oftast till fysioterapi och smärtlindring med amitriptylin, gabapentin eller pregabalin. Multidisciplinära smärtkliniker på universitetssjukhusen i Stockholm, Göteborg, Lund, Uppsala och Umeå tar emot de mest komplexa fallen, men väntetiden är regelbundet 6–18 månader och specifik kompetens inom pudenduskirurgi är begränsad.
När MR neurografi och venografi bör övervägas
En vanlig bäcken-MR visar inte nerver eller vensammantryckningar. Hos patienter med brännande perineal smärta som förvärras vid sittande, eller ensidig gluteal smärta med utstrålning, kan dedikerad 3-Tesla MR neurografi och MR/CT-venografi vara ett stöd i utredningen, bland annat för att bedöma May-Thurner, Nutcracker och pelvin veninsufficiens. Denna diagnostik utförs sällan rutinmässigt i Sverige. En MR-undersökning kan dock inte ensam bekräfta eller utesluta diagnosen. Oavsett vad en undersökning visar bör första steget vara en konsultation för att avgöra rätt nästa steg.
Second opinion inom EU och EES
EU:s patientrörlighetsdirektiv (2011/24/EU) innebär att patienter under vissa förutsättningar kan få ersättning för planerad vård i ett annat EU/EES-land. Vilka regler som gäller, till exempel om förhandsgodkännande krävs, beror på vilken typ av vård det gäller, och det är Försäkringskassan som avgör om ersättning kan beviljas. Kontakta Försäkringskassan innan du bokar behandling för att få besked om just din situation. Pelvic Institute kan inte ge juridisk rådgivning eller garantera ersättning.
Vad en fullständig utredning bör innehålla
En komplett bedömning av kronisk bäckensmärta bör omfatta strukturerad symtomkartläggning, riktad neurologisk och muskuloskeletal undersökning, MR neurografi av bäckenet, venös utredning vid misstanke om kompression, samt diagnostiska nervblockader före eventuell kirurgi. Utan denna sekvens är risken hög för felriktad behandling.
För svenska patienter som övervägt operation rekommenderar vi alltid en second opinion vid ett center som utför pudendusdekompression rutinmässigt, innan ett irreversibelt ingrepp genomförs. Första steget är en konsultation med Dr Renaud Bollens, som bedömer vad som är rätt nästa steg i just ditt fall.